torsdag, juli 19, 2012

Vikingar i kungsparken och falafel på landet

I onsdags vaknade jag upp i Göteborg. Solen lyste och himlen var blå. Paddanbåtarna gled på vattnet och glassköerna var två kilometer långa.
Men det hindrade mig inte från att gå ut på stan och köpa den mest färgglada kulglassen jag kunde hitta.



Eller...aah, på bilden var den väldigt färgglad och fin. I verkligheten var den inte lika färgglad, men nog var den god! Nomnom!



Paddanbåtarna var fulla med turister och Gothia Cup-ungdomar. Strax efter att denna bilden togs ropade alla passagerare på båten
"ÄR NI GÓA ÄLLÄRRR?!
Oh yes, we are.



Hittade ett par söta vikingar i Slottskogen.
Peace out!



Så låg man där en stund. Funderade över livet och allt vad det innebär.
Fick någonsorts självkänsla-kick när jag låg där.
"Faen vad bra jag är - jag kan göra vad jag vill. Ingenting är omöjligt!" liksom.
Ska känna den där känslan lite oftare tror jag. Det blir mycket rolgiare då.



När klockan började närma sig 16:00 tog jag tåget mot Alingsås...



...och därifrån vidare med bussen hem till Sollebrunn.



I byn blev jag upplockad av Louie.
Vi åkte hem till henne och gjorde hemmagjord falafel.



Louie bjöd på Pabst och livet var gott.
Eller...var?
ÄR gott. För bövelen.


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

onsdag, juli 18, 2012

Kreativt skapande mot en kinesisk dörr



Någon gång vill jag ha ett kontor,
eller någon form av ateljé där jag kan jobba med det jag numera gör på golvet.
På mitt rum ligger det nymålade ramar lite överallt tillsammans med flera halvutlästa böcker, tuggumipaket, lypsyler, kvitton, betalda fakturor och utrivna anteckningar från mina sjuttiotolv olika kollegieblock.
Ett smärre kaos skulle man väl kunna säga.



Ibland sitter jag inne i köket vid vårat nya gigantiska köksbord som från början varit en stor dörr. Importerat från Kina är det också. Oj oj.

Där sitter jag, som ett litet barn och håller på med lim, skalpeller, modemagasin, konservburkar och båtlack.



Ganska kul är det, faktiskt. När jag går på loppis och auktioner dras jag lite mer till bokavdelningen. Där finns det massa snygga biblar, psalmböcker, notblad och liknande litteratur så går att använda. Ibland är de så fina att man knappt vågar bläddra i dem då sidobladen är så porösa.




Så,
om det är någon där ute som sitter med ett kontor (eller en liten lägenhet kanske...) över och väntar på att hitta en snäll ägare så kan ni ju höra av er.
Chipp chipp!

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

tisdag, juli 17, 2012

Cheap Blue Monday

Jag skrev om färgen blå i ett inlägg häromdagen.
Något jag inte skrev om var världens finaste jeansjacka jag hittade på sommarrean.



På Weekday i Göteborg fanns den för 600:-,
men eftersom det var rea var den nedsatt till halva priset.
Tummen upp!



Jag använder sällan jeansjackor, men när jag hittade den här kände jag mig nästan tvungen att köpa den. Så jädrans frän.



Det finns så mycket fint ute nu för nästan ingen peng alls ute nu. Like it a lot.



Jaha ja,
från att "Nääe...jag skriver inte så mycket vad jag köpt och fyndat i den här bloggen"
till att bli "Kolla in här! Och här! Kostade ingenting - oh my!".
Äsch, det blir så ibland.

Nu drar jag vidare mot Radio 88 för att spela in ett program om året 1972.
Tackar för mig!

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

måndag, juli 16, 2012

Pratar mättat och blått

I våras kom färgchocken ut i alla butiker. Kläder, accesoarer, väskor, porslin, inredning...ja, allting var i mättade, starka färger.
Inget mig emot - jag blir glad av färg.
Allra mest tycker jag om blått.



För ett par veckor sedan hittade jag ett iPhone-skal inne på Claes Ohlsson när jag var påväg till ett radiomöte. Kostade femtiolappen.



Jag som tidigare varit väldigt skeptisk till iPhone, touch-telefoner överhuvudtaget, har nu fått ta tillbaka allt. Idag kan jag verkligen inte slita mig från mitt Instagram-konto, reseplaneraren som räddat mig i många lägen, mina ständigt pågående Wordfeud-matcher, den där receptappen jag alltid tar till när jag får idétorka lagom till middagen och ja... till och med en yoga-app har jag laddat ner.
Shit asså.



Tummen upp för färg och iPhone!

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

söndag, juli 15, 2012

En väska som jag tycker om

Jag brukar inte skriva om eller lägga upp bilder på saker jag fyndat eller köpt,
men nu blir det ett litet undantag då jag visar upp en väska jag hittade i en second hand-butik i Trollhättan häromdagen.



Second Hand-butiken var ingen flashig alls. Ligger nästan i ett industriområde i en liten mer "gömd del" av stan, men det är ju oftast på de minst oväntade ställena man hittar de roligaste grejerna.



Den här väskan hängde gömd bakom massa portföljer och kuvertväskor. Bohemisk och fin, tummen upp!



Tycker att den påminner om de väskorna man kan hitta inne på t ex Beyond Retro, fast där inne skulle man kanske få betala en hundralapp eller två för den här varianten.



Jag köpte den här för en guldpeng; tio kronor.
Väskor kommer jag nog aldrig att sluta samla på mig. Shit on the pitt vad mycket jag har inne på vinden, mitt rum, i garderoben och gömt på massa andra ställen.
Rensa vill jag inte göra. Inte än på ett tag i alla fall.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

lördag, juli 14, 2012

Inbjudan till knytkalas och 90-talet

Efter att jag hade hoppat in extra på jobbet några timmar tog jag tåget till Göteborg för att träffa ett par vänner.
Hannah hade bjudit in till knytkalas i sin lägenhet.



Från Hannahs place hördes massa 90-talspop och på tv:n visades en dokumentär om Aqua. På VHS ska tilläggas.



Robin var där också. Han hade gjort hackkorv och kokat potatis. Jag som aldrig smakat hackkorv var tveksam.
Robin satte i tårtljus i maten och genast blev det lite mysigare...



...så jag fick en "hackkorv-tårta" med potatis, korv och slutligen lite lingonsylt på.
Jag smakade, men efter två tuggor gav jag bort maten till en annan gäst som tyckte det var gudagott.
Inte min påse. Inte alls, faktiskt.



Henrik fick äta av korven han med. Han tog det hela lite bättre än jag och åt snällt.



Vi satte oss ute i vardagsrummet och pratade med några vänner. Det här är Nadja. Hon sjunger i A Cup of Coffee and a Lovesong. Kolla in dem, de är bra!



Sen ställde sig Hannah upp och utropade att vi skulle dra oss vidare...



...in mot staden med spårvagnen.



Alla var med...



...hackkorvmästaren också.



Vi tog oss till järntorget och hamnade på Kings Head. Det var fullt med folk och vårat gäng blev grupper här och var inne i lokalen.



När klockan var strax över 02 var kvällen över. Tack och hej för gott sällskap och festlig tårtmat.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine Larsson

torsdag, juli 12, 2012

Hanging on the telephone, del llll

Jag har hållt mig borta från dator ett bra tag.
Eller...tja, i alla fall bloggen. Ganska tråkigt känner jag själv, för jag har egentligen jättemycket roliga saker att berätta. Jag har haft världens bästa sommarlov med massor av vänner, god mat, småjobb och fina utekvällar. Det känns jätteskoj. Dessutom är det massa nya saker på gång inom både radio och fotografering. Tjohej!

När jag skriver det här är klockan 22:21. Jag har jobbat, både borta och på hemmaplan. Alltid finns det någonting att pyssla med, och tröttnar jag på en sak är det bara att hoppa till nästa. Det är skönt.

Jag är en ständig och trogen Instagram-användare. Som twitter, fast med bilder (?).
Vill ni följa mig där är det bara att söka på Jsvin.



Det är så ljust ute den här tiden på året. Ibland har jag vaknat upp klockan 04:00 och trott att det är dags att gå upp. Den här morgonen, som ni ser bilder på ovan, var en sådan. Det var väldigt fint ute på den stora åkern precis utanför mitt sovrumsfönster. Ville inte riktigt gå tillbaka till sängen utan stod sådär en stund och bara tittade ut över mitt lilla Sollebrunn.



Louie och jag tog bussen ut till Stenungsund för att hälsa på Hannes. I förra inlägget kunde ni se några bilder från våran tripp hemma hos honom och hans dotter Sigrid.



Vi åt god mat. Mango i sallad är underskattad, så om ni inte provat det - gör't!. Dessutom - första grillningen för iår (!). Louie och jag introducerade Hannes för Pabst Blue Ribbon-ölen. Den fick mycket väl godkänt.



Vi promenerade ner till världens finaste stenstrand med massor av runda och lena Danmark-stenar. Fantastiskt fint var det. Vi drack Pabst, solade och plockade på oss massor av sten så att vi vägde 20 kilo extra på vägen därifrån.



På kvällen satt vi uppe och lyssnade på musik. Vi pratade om allt och byggde servettsvanar med hjälp av en instruktionsbok Sigrid hade fått för ett tag sedan. Jag provade inte, utan betraktade Louies sura miner över sitt misslyckande och Sigrids segerchester över sina mer lyckade slutresultat.
Dagen därpå fick vi skjuts över Tjörnbron igen för att ta oss vidare hemåt.



Eller, tja...
hemåt och hemåt. Mitt andra hem skulle man ju nästan kunna säga. Mattias har varit i Tokyo i nästan två veckor. Jag tittade till hans lägenhet under tiden han var borta. Vattnade blommorna och lassade av lite Tjörn-stenar hemma hos honom som lite prydnadstenar, typ. Eller så var det så för att jag helt enkelt ville tömma fickorna på massa tunga saker
En jättefin lapp satt på dörren. Shit on the pitt vad jag tycker om dig, Mattias.Snodde lite nudlar av honom också. Som kompensation köpte jag ny lingonsylt till honom.



Första natten vaknade jag upp 07:00 på morgonen. Utanför fönstret regnade det och fåglarna sjöng ovanligt högt. Jag som inte kunde somna om gjorde mig i ordning i lugn och ro för att sedan bege mig ut på en mindre tripp.



Jag vet inte riktigt vart jag promenerade någonstans, men det var mysigt. Hittade världens fränaste skola och jättefina lägenheter som jag visualiserade om att jag bodde i. Åh, fina Göteborg.



Då jag inte hade några tåg och bussar att passa under min tid i Göteborg kunde jag träffa massor av vänner som jag inte sett på länge. Vi fickade, gick ibland ut och tog en öl på andra långgatan eller bara satt ute och pratade på en bänk tills gatulampornas sken var det enda som lös upp staden.



Men tja, självklart blev det en del buss- och tågresor också. Många nya playlistor på Spotify har det blivit; allt för att göra turerna lite roligare.



Jag lämnade Göteborg för att åka hem och jobba lite. Tummen upp!



Dagen innan Mattias skulle återvända till hemlandet tog jag en sista tur till hans lägenhet för att städa fint och göra ordning lite extra. Jag hade varit noga med att dra ut alla sladdar ur eluttagen ifall det skulle bli åska, men när jag den här gången skulle sätta in allt igen så gick proppen och ingenting ville sättas igång. Trodde först att jag hade förstört hela hans hem och skrev en förtvivlad "Shit on the pitt förlåt mig så fruktansvärt mycket!"-lapp och la på köksbordet. Ledsna minen fick åka på också.
Som tur var blev han inte arg när han kom hem dagen därpå. Puh...



Fina sommarkvällar har vi haft hemma i byn. Solen har sett ut som ett brinnande klot och lyst som en strålkastare med sitt brandgula sken över vår fina åker precis utanför huset. Fantastiskt fint.



De dagarna det har regnat har jag hållt mig inomhus och pysslat med massa sådanahär grejer. Mitt rum är min atelje och där trängs gamla serietidningar, trälim, sprayfärg, ramar, konservburkar, frukostbrickor, vassa skalpell-knivar, skruvar, utskrifter, framkallade fotografier och... ja, jag vet inte vad.
Men det blir ju resultat av det hela, och om inte annat är det fruktansvärt roligt!



Syster Louie håller men sakta men säkert på att flytta bort till sitt lilla torp strax utanför Sollebrunn. Känns konstigt att hon faktiskt kan flytta sådär. Hon är ju min syster, inte en såndär... vuxen person som skaffar bil och målar hus och fönster hela dagarna.
Men jo, tydligen. Shit asså.



Glass kan hon bjuda på också. Det är bra.




Jag bor kvar hemma i byn. Mitt rum är ett konstnärligt kaos, men jag gillar det. Och min visionstavla svämmar över av tidningsurklipp och små bilder och saker jag tycker är fina.
Min grötfrukost är också fin.



Sommar och sol! Det har blivit mycket klänningar och lätta sandlar. Det är så skönt att få användning för allt det där nu.



Sist men inte minst,
Mattias har kommit hem och jag är så kär och glad i honom...
...för han har alltid så god frukost till mig när jag är på besök.


Tackar för mig!

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine