Innanför fyra väggar

Precis just nu lever jag ett ensamt stadsliv innanför fyra väggar.
Jag befinner mig hemma hos Mattias, fast... utan någon Mattias.
Han är borta i Tokyo och jag lånar hans lägenhet under några dagar. Vattnar blommorna, städar, snor lite av hans kaffe och äter yoghurten som jag köpte med mig igår vid hans köksbord samtidigt som jag tittar ut genom fönstret efter alla de där rådjuren han pratat om så många gånger.
Jag lyssnar på musik hela dagarna. Sjunger med ibland och kommer oftast på en aning för sent att jag faktiskt inte är hemma och att grannarna inte bor 200 meter från huset som i byn.

Igårkväll träffade jag Bruno och hans vän från Lund. Det regnade jättemycket och vi fick springa mellan spårvagnarna för att inte bli genomblöta. Vi hamnade slutligen på Karlssons Garage och Bar uppe på Linné där vi tog en öl och pratade resor, film och musik.
Strax innan tolvslaget klev jag innanför porten till lägenhet.
Tyst. Mörkt.

Jag vaknade tidigt imorse. Solen lyste och fågelkvittret kändes ovanligt högt.
Gick upp, åt frukost och gjorde sedan ordning mig för att gå ut. Klockan var runt 08:30 och på gatorna var det tomt på både bilar och folk.
Hittade massa stigar och utsiktsplatser som jag gick uppför. Stod länge och bara tittade ut över stan och bestämde mig ännu en gång att det är nog här jag ska bo en dag. Kanske inte på berget, men i stan i alla fall. Eller utanför. Typ Kungälv, Stenungsund...
Jag visualiserar så mycket.
Men det får man,
tror jag bara är bra.
Ibland.
Någon gång.


Idag är det lördag. Jag ska ta en powernap innan jag träffar några vänner nere på stan. Det blir nog mysigt.
Eller, klart det blir!


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine