Jag reser på måndag.

De är redan väldigt många som vet om det, men för er som inte vet så ska jag nu berätta en väldigt rolig grej.

På måndag reser jag. Jag åker iväg. Tidigt på morgonen. Åker tåg. Sen flyger jag ifrån Sverige. Iväg. Härifrån. Jag flyger för första gången. Uppe i luften.
Jag ska gå på Arlanda med en såndär rullresväska med kod och allt. Packa handbagage för sig. Kamera. 200 mm objektiv med. Anteckningsblock. Penna. Inspelningsapparat. Jag är en resande journalist och fotograf.
Vad nu?

Jag ska till Island.
Japp. Jag är Nordenkorrespondet tillsammans med Amanda, en annan elev på min skola. Vi åker tillsammans med läraren Lennart till Island i fem dagar. Där ska vi intervjua toppolitiker i det nordiska riksrådet, göra studiebesök på Islands största tidningsbyrå och träffa andra människor och ungdomar från de nordiska länderna.
Jag är utanför Sveriges gränser för första riktiga gången.

Vi kommer att skriva för Alingsås Tidning. Rapportera om resan och vårat arbete på Island. Amanda kommer dessutom att blogga ifrån landet. Det kommer jag också göra, fast till min egen blogg här på http://www.jsvin.blogspot.com/ .

Fotografen heter Patrik Skoglöw. Bilden föreställer mig och Amanda, tjejen jag ska resa med. Bilden togs förra söndagen när vi blev intervjuade för Alingsås Tidning. Läs hela intervjun här.
Det här är en jättestor grej för mig. Jag förstår inte att jag faktiskt ska åka. På riktigt. Att överhuvudtaget få resa, åka tåg till stockholm och sitta på ett flygplan känns helt overkligt. Samtidigt är det lite prestationsångest över det hela då vi faktiskt ska utföra ett viktig uppdrag och intervjua dessa politiker. Men för det mesta så ska det självklart bli fruktansvärt kul.

Jag måste packa.
Min nya rull-resväska jag fått låna av mormor är än så länge helt tom. Vad har man med sig? Jag vet inte. Tandborste kanske?

Alltså,
vi åker tidigt på måndagsmorgonen och kommer hem på fredageftermiddag.
Önska mig all lycka till. Jag är nervös, men samtidigt vet jag att det kommer gå skitbra.
Är man positiv som fan så kommer allting gå bra.

Varför ska man vara ledsen när man kan vara glad?

Framför mig ligger massor av papper och böcker. Instuderingsfrågor om samhäll och politik. Mandat och motion. Utskott och kammare. Parlamentism och succesionsordningen (tror jag det hette...eller?).

Egentligen kanske jag inte borde skriva ett inlägg i min blogg. Jag borde öva på mitt prov. Läsa igenom de drygt hundra sidorna till samhällsprovet som vi ska ha om drygt tre timmar. Men... det går inte. Jag vill inte göra det just nu. Det går inte in något i mitt huvud just nu ändå. Så...jag tänker inte göra det precis. just. nu.
Sen. Sen gör jag det.

Satt och läste lite bland mina gamla inlägg från i våras. Backstage med Calle Kristiansson, påskafton, min misslyckade klippning, sjukdomar, Alingsås Tidning, afrikansk dans osv. Jag är glad och tacksam i alla mina inlägg. Sen går det ner ett litet tag. Fyra inlägg på raken är negativa och pessimistiska, men på något sätt lyckades jag alltid vända det.
"Äh, förlåt - jag är inte ledsen egentligen. Jag ville bara få ur mig det värsta. Så, glad igen!" typ.


Jag började flina lite för mig själv när jag läste. Det känns så bra att jag har den där "jävlaranamma-jag-är-inte-ledsen"-kicken. För ju mer man ställer in sig på att "Åh, vad dåligt jag mår. Vad trött jag är..." osv, osv... ja, då kommer man att må dåligt, då kommer man att vara trött. Man ställer in sig på en sådan frekvens "Ja, jag mår dåligt", och då har man ju accepterat att man mår dåligt och låter sig vara det. Och vem vill må dåligt? Det är ju tråkigt. Skittråkigt, rent ut sagt.

Varför ska man vara ledsen
när man kan vara glad?

Nä nu jädrar. Nu har jag samhällsprov, och vet ni vad?
Det kommer gå så fucking bra på det här provet, trots att jag inte hunnit läsa de där 100 sidorna. Jag kommer klara det bra, inga bekymmer. Jag skriver, målar lite kanske, tecknar Fredrik R och Co. runt ett möte med riksdagen. Det kommer bli så fint.


Sådär, tack för att ni läste. Trevligt att ha er är.

Kim Fransson på Farmor Klang, Alingsås

Häromdagen berättade jag om att jag fick ett uppdrag från Alingsås Tidning.
Jag skulle få intervjua musikern Kim Fransson. De allra flesta känner nog till honom från tv4:as Made in Sweden som fick för något år sedan. Själv blev jag bekant med honom när jag såg tv-serien Upp Till Kamp som gick på SVT för några år sedan. Redan då blev jag impad. Jädrar i min låda, säger jag bara.

Intervjun gick bra. Kim var lätt att prata med. Fruktansvärt snäll och artig. Vi pratade media, Made in Sweden och hans förebilder; Small Faces, Beatles och Stones bland annat.

Jag tycker definitivt... eller nej, inte tycker - det är en order! Ni ska lyssna mer på Kim och hans musik. En av Sveriges, utan tvekan, bästa sångare.

För att lyssna på soundtracket till Upp Till Kamp, där han medverkar, kan du lyssna här: Mattias Bärjed – 99 Pounds och Mattias Bärjed – Frisco, som är två av låtarna i serien där han sjunger.

Upp till Kamp!

Tjenaremors!

Intensiva, men åh så trevliga dagar det har varit det senaste!
Kom hem igårkväll efter ett extra långt Attention-möte. Nu har vi planerat våra nummer ända fram till december månad eftersom vår chef kommer att vara ledig och då inte kunna delta på några fler möten det här året. Jag tror, vill, hoppas att allt kommer att gå utmärkt ändå, trots att vi inte har några regelbundna möten dehär sista månaderna på året.


And by the way, folks...
jag fick ett nytt uppdrag av Alingsås Tidning igårkväll.
Idag, onsdag, blir det en sen kväll i Alingsås då det blir intervju och spelning med musikern Kim Fransson. De flesta känner till honom från tv4 och programmet Made in Sweden, tillsammans med Laila och Anders Bagge samt Andreas Carlsson. Men Kim har gjort mycket mer än så.
Har ni sett Upp till Kamp? Kim medverkar i där. Fantastiskt bra serie som gick på SVT för några år sedan. Utspelar sig i Göteborg från det sena 60-talet fram till någonstans i mitten av 70-talet. Musik, progg, hasch, alkohol, Que Club, Göteborg... fruktansvärt bra, och fruktansvärt bra musik! Kim är b la sångare och pianist i ett band i serien som heter Tommy & The Hearbreakers.
Om ni inte redan gjort det - kolla in! Och skaffa definitivt soundtracket till filmen. Kanonbra!

Tackar för mig.
En ny dag har precis börjat och jag ska palla mig iväg för att käka frulle.
Russin. Russin. Namnam.

Marulk på Café Hängmattan, Musikens Hus i Göteborg

Tjenaremors,

och ledsen för att jag inte varit så aktiv och skrivit om den gångna helgen. Det blev ännu en intensiv helg med mycket fotografering och bildredigering.

I lördags, jag, Louie och Bison tog tåget från Alingsås och åkte vidare till Göteborg. Marulk skulle spela på Café Hängmattan på Musikens Hus i majorna. Kolla in www.myspace.com/marulk för att lyssna på dem. Skön gubb/boogierock. Jag gillar't, gör det du också!

Trummisen Esben Willems.

Sångare och basist - Danne Palm.

Gitarrist - Thomas B Jäger.

En ganska skön kväll på Musikens Hus. Fick sova hos en vän i Majorna och hade därför inga tåg eller bussar att passa tider för. Sov som en kung i hennes soffa med en stor, tjock katt på magen. Underbart.

Snart flyttar jag till Göteborg.

Jag gör det.

Jag ska det.

Jag vet det.

Vill du se fler bilder?

Kolla då gärna in min Myspace - http://www.myspace.com/chaisefaine,

där finns dessutom många andra bilder från tidigare spelningar jag varit på.

In the Happyland

Mammas mat

Mamma bakade skumma muffins.
Ser ut som ett alienägg där själva varelsen sprängt sig ut ur ägget, liksom...
Och som sagt,
det var MAMMA, inte jag som bakade dem.
Jag lovar...

På med Jackan!

Halsen är slemmig och näsan rinnig.
Nej, det blev ingen tur till Alingsås och fotomötet fick ställas in.
Istället roade jag mig hemma. Åt havergrynsgröt med blåbär och drack massa kaffe.
Gjorde en liten kort photosession i skogen med en whiskeyflaska från källaren. Ingen tvekan om att Jack Daniels har den snyggaste formen och etiketten när det kommer till flaskor.

Bad, bad tuseday

Ingen bra start alls på den här dagen. Jag har jätteont i halsen och känner mig stressad mentalt. Suck. Jag var vissst inte så pigg som jag trodde, och nog vore det konstigt om den intensiva helgen inte hade satt några spår efter sig.

Jag dricker te och knaprar på halstabelletter. Det blev ingen skola eller livesändning på radion idag. Dessutom är det möte på Alingsås Tidning ikväll klockan 16:00. Jag tror inte att jag kommer kunna medverka på det. Krämbulle och kaffe i all ära, men jag varken orkar eller kan ta mig in till stan idag...

Hoppas på att vara på banan och komma tillbaka till skolan imorgon. Då är det dessutom möte på Event & Ungdom ang. ett kommande fotojobb. Mer än så säger jag inte om det. Vi får se vad som händer helt enkelt...

Önska mig friskhets-lycka till och lite medlidande.
Tackar för mig, nu ska jag göra dagens tredje kopp te till mig.

Troubled Horse och Graveyard på Truckstop Alaska

Ett inlägg fullspäckat med bilder och text om lördagen på Truckstop Alaska i Göteborg.

Klockan 20:00 satt jag och Louie på tåget igen mot Göteborg. Den här gången hade vi med oss hennes pojkvän Bison också. Jag var eftertrött, men pratade ganska mycket och deltog i diskussioner bra. Imponerad av mig själv att jag var såpass pigg och fräsch ändå.

Vi landade i Göteborg 45 minuter senare. Satte oss mot en buss som tog oss vidare "mot andra sidan" av Göteborg, nämligen Hisingen. Det var kallt ute. Det gjorde mig trött och grinig. Dock fanns det ett gäng afrikaner på busshållplatsen som var desto piggare och gladare. Trots att jag inte förstod vad de sa eller skrattade åt, så skrattade jag också. De dansade, gapade och skrattade ännu mer. Kul att titta på.

Jag och syrran besökte Truckstop Alaska för tredje gången. Vi är nybörjar på placet, men trots det så känns det faktiskt ganska tryggt att komma in och hänga av sig i garderoben. Utan tvekan är det de snyggaste stället jag hängt på. Julbelysning med färgglada lampor, snygga graffittimålningar på väggarna, gamla, antika secondhand-möbler, affischer och posters överallt och faens hans moster. Skitsnyggt är det.

Det var smockat med folk i lokalen, och det blev bara fler och fler. Vi lyckades hitta ett hörn av lokalen där vi satt och drack och tjötade. Hade introtävling med musiken som Dj:n spelade.
"YARDBIRDS!!!"
"NEJ! JAG VET! ÅH VAD HETER DEN NU IGEN?!?!?"
typ. Som det brukar gå till. Om inte annat är det väldigt roande att titta på Louise engagemang i tävlingen.

Första bandet Troubled Horse gick på scenen någon gång vid 23:00. Jag diggade musiken. Garagerock. Dansade och tog ett par bilder. Gitarristen John Hoyles spelar dessutom i Witchcraft (http://www.myspace.com/witchcraftswe) och The Spiders (http://www.myspace.com/wearespiders), som jag syrran faktiskt kollade in på Henriksberg i Göteborg tidigare i somras.
Sångaren hoppade ut i publiken och gav en Status Que-jacka till sångaren i Horisont (http://www.myspace.com/horisont). Det är nästan inavel bland de där rock/psykedeliska Myspace-banden från Örebro och Göteborg. Alla hör ihop.
"Ju mer vi är tillsammans, ju gladare vi blir!"
Vill ni höra bandet Troubled Horse kan ni alltid kolla in deras myspace - http://www.myspace.com/troubledshoes.

Troubled Horse försvann och in på scenen kom istället Truckstop Alaskas husband(?) Graveyard. Jädrar vad mycket folk det blev framför scenen. Det var redan mycket under Troubled Horse, men nu var det ännu mera. Folk passade platser till varandra framför scenen. Jag stog bakom en kille, troligtvis inte från Sverige. Hade en tjock väska med mina kameragrejer i som då och då råkade slå till hans bakdel. Han tittade på mig då och då när väskan slog i honom och efter tredje gången sa han:
"Why are you touching my butt all the time?" och såg lite borta ut.
"Oh, sorry - It's my bag!" sa jag.
Han nickade
"Yeeeeah..." och fortsatte sin dans framför scenen.

Louie och Bison försvann längre bak. Jag vet inte vart de tog vägen. Men det gjorde inte så mycket. Jag hade kul ändå. Dansade, sjöng med och tog närmare 400 bilder på bandet. Herregud...

Graveyard spelade två nya låtar från det kommande albumet. Hoppas på att det kommer ut så snart som möjligt, för det lät riktigt riktigt bra.

Graveyard har spelat på både Metaltown och Sweden Rock Festival. Jag tycker ni ska kolla in dem också, för det här - det här är bra skit!
http://www.myspace.com/graveyardsongs

När klockan började närma sig 01:30 var spelningen över. Jag letade efter Louie och Bison i vimmlet och fann dem i garderobskön. Det var dags att åka hemåt igen. Dagen därpå skulle jag till Antens Kyrka för ett jobb för Alingsås Tidning. Men vafan, det tänkte jag inte så mycket på, jag befann mig i ett litet lyckorus efter helgens tillställningar.

Tjohej!

Tillbakablick - lördagmorgon 16 oktober

Jag spånar vidare på helgen...

Jag vaknar av att min syster Louie ligger brevid och petar på mig. Hennes pekfinger känns som en hård pinne trots att jag ligger tätt omsluten av ett tjockt täcke. Trots att hon petar på mig vill jag inte öppna ögonen. Jag fortsätter blunda och låtsas sova.

Vi är inte hemma. Inte i Sollebrunn. Vi har sovit över hos Martin i Majorna. Efter den sena utekvällen med Trummor & Orgel på Jazzhuset i Göteborg lyckades vi missa det sista tåget hem. Det hela hade slutat med att vi fick sova över hos Martin och trampade iväg på Jazzhuset ca 03:20. Vi kom till hans lägenhet i Majorna. Studerade hans gigantiska skivsamling, kollade på musikfilmer med bl a The Black Crows och pratade om Göteborg och musik. Vi kom i säng först vid 05:30. Det var då det. Nu låg vi både i fosterställning i hans säng med varsitt täcke virat omkring oss.



"Josefine! Vakna nu!" väste Louie och började rycka i mig.
"Mmm..." sa jag sömnigt. Kände mig gårdagens konsumering av Briska hade satt sig som en tjock beläggning på tänderna. Utan att öpnna munnen för mycket frågade jag Louie om tuggummi.
"Louise. Ge. Mig. Tugg.U.Mmi. NU." Jag fick det sista som var kvar i förpackningen och genast kändes det lite bättre i munnen.
Frågade Louie om skönhetsvård, "Hur ser jag ut?". Det kändes som allt smink hade smetats ut på mina kinderna, som att mascaran och kajalen hade blivit till svart rough. Petade bort lite såkallat ögonbajs ur ögonen och satte mig upp i sängen.
Tittade på klockan. 09:20. Vi hade sovit i drygt fyra timmar. Trots den sena utekvällen vaknade jag upp utan varken bakfylla, huvudvärk och illamående. Möjligtvis var jag lite trött, men inget mer.

Martin kommer in i sovrummet med en turban virat runt huvudet. Han skulle iväg till jobbet kl 10:00, men verkade vara ganska lugn ändå.
Han satte på kaffe och började rosta bröd. Vi blev serverade varsin smörgås och kopp kaffe framför tv:n i vardagsrummet. Tittade på Nyhetsmorgon och småpratade om gårdagen.




Klockan gick. Martin var tvungen att göra ordning sig för jobbet och jag och syrran skulle vidare hemåt. Vi tackade för vistelsen, frukosten och övernattningen och fortsatte ner mot spårvagnen mot Centralstationen som skulle gå precis utanför.

Vi köpte "second breakfast" på stationen i form av smoothie, Marabouchoklad och blåbärssoppa. Satte oss i tåget tio minuter innan det skulle avgå. Åt och pratade om gårdagen. Kände mig ganska mörbultad, men var på ganska gott humör ändå.

När vi landade i Alingsås kl 11:45 upptäckte vi att bussen vi skulle åka med vidare mot Sollebrunn skulle avgå först klockan 13:00. Suck.
Köpte en kaffe och satte oss på biblioteket. Läste tidningar och väntade. Väntade och väntade.



Vad hände sedan då?
Jo, vi kom hem. Tillslut. Trötta och hungriga på mat. Mamma hade gjort rykande varm köttfärssoppa och köpt baguetter. Till efterrätt fick vi äpplepaj med vaniljsås. Vi åt med god aptit. Drack massor av koppar kaffe och somnade senare på soffan. Skönt att vara hemma igen. Tvätta sig, duscha och byta om. För om bara några timmar skulle vi vara påväg till Göteborg igen. Graveyard på Truckstop Alaska väntade...
mer om det i nästa inlägg.

Trummor & Orgel

Jag tänkte berätta lite om min helg...

I fredags åkte jag och Louise in till Göteborg för att besöka Jazzhuset. Duon Trummor & Orgel skulle spela där med Ebbot från Soundtrack of Our Lives och Magnus Carlsson från Weeping Willows. Jag var på gott humör och ganska pigg, trots att jag gått i skolan från 08:00 till 16:00. Kändes sådär, men som sagt - det gick bra ändå och jag var fit for fight for da Jazzclub in Gothenburg!

Vi hade aldrig besökt Jazzhuset tidigare, så därför var det lite tveksamt hur vi skulle hitta dit.
"Äh, jag hittar nog! Det löser sig." sa jag och Louie hade inget annat val än att lita på mig.
Efter att jag råkat lura iväg Louie kring Vasaplatsen lyckades vi slutligen hitta till Jazzhuset strax efter klockan 21:00. Då var det ganska tomt på folk. Ebbot var iallafall där. Han sprang runt, fram och tillbaka. Testade rökeffekter, bytte låtar och fixade uppe på scenen.





Kvällens support, Caviare Days (www.myspace.com/caviareDays) började lira runt 23:00. Ganska nice musik. Kul med stämsång och fiol också.

När klockan var tolv entrade kvällens huvudpersoner scenen.
Fantastiskt bra.
Vi dansade, skrattade och hade gööörskoj framför scenen.
Jag var så glad. Louie va glad. Han va glad. Hon va glad.
De va glada. Vi va glada.

Alla va glada!

Och tja, varför skulle vi inte vara det?

Ojojoj, det var så bra och vi hade så kul! Så kul att vi missade sista tåget hem, som gick 03:15. Som tur var träffade vi en polare som vi kunde sova över hos honom över natten i Majorna.

Efter lite te-drickande, genomgång av hans gigantiska skivsamling och tv-tittande kom vi i säng runt klockan 05:30...

Well, Det blev mer ett bildspel än en utförlig tillbaka blick.
Vill ni höra mer av Trummor & Orgel kan ni kolla in www.myspace.com/trummorochorgel. Mycket, mycket bra.

Gå inte än!

Igår lördag var vi på Truckstop Alaska där Troubled Horse och Graveyard lirade.

Kolla in nästa inlägg, vettja!

Ändrade planer

Ni minns att jag igårkväll skrev att jag idag skulle berätta om Trummor & Orgels spelning på Jazzhuset i Göteborg, right huh?
Vi får nog ta och skjuta på den grejen asså. För redan nu är det dags att dra vidare på nästa äventyr i Göteborg; nämligen Graveyard på Truckstop Alaska.

Därför gör vi som så...
jag berättar och visar allting imorgon istället. Det blir mycket bättre så.
Tackar för mig, så ses och hörs vi imorgon!

Fredagsmys på Jazzhuset

Kanon.
Det är fredag. Helg. Fullspäckad helg. En kanonbra helg.
Japp, så kommer det att bli.

Ikväll sticker jag och Louie in till Göteborg
för att besöka Jazzhuset och kolla in duon
Trummor & Orgel feat. Ebbot och Magnus Carlsson.
Kommer bli en skitbra kväll.

Återkommer imorgon med fin-fina bilder och ett intressant inlägg om kvällen.
Tackar för mig!

Teamwork!

För några veckor sedan skrev jag om när jag var i Alingsås Konsthall och fotograferade Ola Åstrands konstutställning.

För att se några utav bilderna som togs under dagen kan ni kolla in Olas egna blogg på
http://www.olaastrand.blogspot.com.

Planering och kvällsfika i Alingsås

Igårkväll tog jag sista bussen hem från Alingsås efter att ha varit på ett möte på Event & Ungdom-centret. Vi pratade och diskuterade aktiviteter för ungdomar i Alingsås. Jag ingick i festival/kultur/musik-gruppen och pratade om en blivande konsertgrupp. Diskuterade hur vi skulle få hit lokala, och andra band, att spela här. Också foto/bild/konst-utställningar osv. Kulturfestival? Ja, vi får se vart det hela slutar... Jag återkommer.
Det är kul att planera och arrangera saker. Det gäller bara att få tummen ur och utföra det fullt ut.

På vägen till bussterminalen stötte jag på Cissi, Frida och Agnes som drack te och varm choklad på ett café. Det såg så mysigt ut med de varma dryckerna, filtar och gatubelysningen. Fika är myspys. Till och med på hösten.

Idag, morgon och alla andra dagar är bra dagar

Klockan är 12:50. Jag är ensam hemma med några katter. De yngsta springer upp och ner för trapporna; låter som om huset ska braka sönder. En tredje och äldsta ligger i mitt knä och dregglar. Han kurrar högt, men blir irriterad på mig när jag skriver på tangetbordet. Det låter väl för mycket, tycker han.


Har precis köpt biljetter till Trummor & Orgel på Jazzhuset i Göteborg nu på fredag. Mycket, mycket nöje. Det var närmare ett år sedan jag såg duon sist. Fantastiskt bra. 2000-talets version av Hansson och Karlsson. Ebbot, från Soundtrack of our Lives, och Magnus Carlsson, från Weeping Willows, är också med nu på fredag. Det kommer bli kanonkul. Hoppas bara att jag är piggare då, för det tillståndet som jag är i nu känns ingé vidare.

Jag vet,
om man är positiv som fan så går allting bra.
Därför ska jag försökte vara det.
I'm happy and I'm the best - som vanligt.

Efter en kort genomgång av vår kommande webbradio i skolan tog jag 11:30 bussen hem till Sollebrunn igen. Somnade på bussen och kände mig väldigt hängig och utmattad.
Trots det så hängde jag med min mamma och syster till Bauhaus och IKEA för att kolla på prylar till Louise blivande hem. Dumt val. Så seg och så trött har jag inte varit på länge. Knäna liksom vek sig under mig och det kändes nästan som mamma och Louie sprang ifrån mig, när det i själva verket var jag som hasade mig fram i snigelfart. Tog inte in något i huvudet när de pratade med mig eller försökte kommunicera med mig.
"...vaaaah?"






När klockan närmade sig 19:30 skulle vi vidare till Jonsered för att hämta en spis mamma och Louie hade kollat in på Blocket. Den ska också vidare till Louies gård.
Vi virade omkring ett bra tag innan vi slutligen hittade rätt. På hemvägen blev det dock lite jobbigare. Helt kolsvart ute och man såg ingenting. En tjock dimma började lägga sig över vägen och klockan tickade iväg. Vi körde fel. Åkte igenom Borås och faen hans moster. Jag somnade flera gånger om. Ryckte till när mitt huvud lutade ner för mycket. Trött och hängig, tråkig och sjuk.

22:45 kom vi hem. Jag stupade i säng. Totalt utmattad. Trodde att jag skulle dö sista biten i bilen när Louie började sjunga på alla Sweet-låtar hon kunde. Herreugd...
va är det? Höstdepressionerna kan väl inte ta tag i en i ett sånt fast och hårt grepp på en gång?

Eller jag menar...
nej just det. Det här är ju bara tillfälligt.
Idag, imorgon och alla andra dagar mår jag bra.
Så är det.


Tack för det.