1. Kokat havregrynsgröt (oh my god what a wounderful surprise!).
Jag ska uppfinna en sjukhalspropp. En propp man sätter i strupen så att man hindrar maten från att åka ner i magsäcken.
För när man har ont i halsen vill man ju hela tiden äta mjuka, lena och fina grejer som typ youghurt, glass, te med massor med hounung i och nyponsoppa (havregrynsgröt kanske bara gäller mig och min syster, därför skrev jag inte med det i samma uppräkning).
Den här proppen skulle kunna stanna upp alla dessa mjuka grejer och låta det ligga kvar i strupen och liksom "lena upp" hela halsen från det som nästan känns som taggtråd.
Bra va? Eh...heh.
2. Fått av besök av polisen.
Tittade ut genom fönstret och får syn på en polisbil som står på parkeringen. Nästa sekund plingar det till på dörren. Jag blir så rädd att jag tappar min nybryggda kopp med te rakt ner i marken. Duns! Jag får ur mig ett gällt skrik. Försöker kväva skriket med händerna ovanför munnen, men det känns bara ännu dummare. Kan i alla fall konstatera att mina reflexer fungerar som de ska.
Springer ut i köket och hämtar en handduk för att börja torka upp mitt te. Ajust det, polisen står ju utanför dörren.
Jag sätter upp mitt tunna sjukdomshår i en ny hyffsat OK toffs (håret blir alltid så fruktansvärt livlöst och platt när man är förkyld), rättar till myströja som är sju storlekar för stor, drar upp mina mjukisbrallor utan resår i midjan och färgfläckar på knäna för att sedan gå ner till hallen och möta agenterna.
Fuck shit. Inte nu!
Öpnnar dörren och där står två heavy girls med mörkblåa uniformer. De synar mig nerifrån och upp.
"Hallå tjejer, vad tycker ni om min sjukuniform?" sa jag inte.
"Hej, vi letar efter hus nummer ...?"
"Eh, heh...jaoe..." tvekar jag när de frågar. Känner mig som Blyger.
"Vet du var .... bor?"
"Alltså...jag är väldigt, väldigt dålig på våra grannar...".
Mycket till hjälp var jag inte för de fräna polisbrudarna, så det drog ganska snabbt igen.
Nä, jag tog inte kort på dem. Skulle gjort det. Självutlösare. Med mig i mitten och poliserna på varsin sida. Det hade vart något.
2. Hittat världens bästa låt som jag inte visste namnet på...
...med Kate Bush.
Jag rippade in Kate Bushs album Hounds of Love på datorn för ett tag sedan. Konstigt nog ville inte mitt program döpa låtarna till sina rätta namn, så alla fick heta "Okänt Spår nr 1", "Okänt Spår nr 2" osv. Tänkte inte mer än "Jaha, det var ju... tråkigt" och la istället in hela albumet på min mobil för att kunna lyssna på plattan under mina turer med buss och tåg fram och tillbaka. Hittade en låt på det "Okända albumet" med denna "Okänd artist" som jag tyckte var helt fantastisk, men såklart vet jag ju inte mer om låten än att det är ett "Okänt spår nr 15". Suck. Dessutom var det ett bonusspår/B-sida, så inte gick det att lyssna igenom Hounds of Love-plattan på Spotify och hitta svaret på den försvunna låten...
Idag bestämde jag mig för att försöka leta efter låten på annat håll. Inte det lättaste då jag inte är så jättebra på att memorera låttexter som ibland kan vara användbart att söka på när man vill ha reda på vad låtar heter. Som tur var hade den här låten en mening som hade satt sig. Sökte på youtube på textraden och...
...klart som faen att det okända spåret hette just som frasen jag hade memorerat!
Be Kind to my Mistakes. Oh så bra. Lyssna på den!
4. Bytt blogglayout...
...för sjuttiotolvfte gången. Herregud. Jag har tappat räkningen på hur många olika headers jag använt mig av i bloggen, ändå tycks jag aldrig få till det och hitta "the shit". Om det är någon där ute som skulle vilja...tja, hjälpa mig - teckna en liten kråka, en avbild av mig kanske eller någon annan sjyst logga så hojta till. Jag bjuder på en helt vanlig jävla kaka.
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar