En gång var det måndag...

Nu var det några dagar sedan, men jag tänker ändå visa er
vad jag gjorde i måndags. Jag träffade ju några vänner jag inte sett på ett tag.



Började dagen med att lyssna på lite filmmusik...



...och en god grötfrukost tillsammans med mamma.



Sedan åkte jag vidare in till Alingsås och träffade den här killen.
Adam heter han. Vi ska snart börja sända några program tillsammans i Radio 88.



Vi styrde upp en fika på Coffée House i stan. Klockan var inte så mycket, så vi satt helt själva på caféet. Inget fel med det. Vi skrattade, sjöng och pratade om allt och lite till.



Vi tog varsin björnbärsmoothie.
Adam och jag lärde känna varandra när vi båda började på medieprogrammet i Alingsås. I slutet av första året låg vi båda lite efter med framkallningen av de analoga bilderna i mörkerrummet, vilket ledde till att vi hängde ganska mycket i mediahuset och jobbade tillsammans. Fösta gången vi syntes utanför skolan ihop var på Coffée House, och precis som den här gången blev det då en björnbärsmoothie. Det har liksom blivit vår grej, typ.



Efter radioplanering och prat om annat skiljdes vi åt. Jag tog ett tåg vidare mot Göteborg där jag skulle träffa en annan vän.
Jag var lite tidig in. Passade då på att kolla skivor på CD-centralen...



...och prova lite kläder i olika affärer inne på Nordstan.



Sedan kom han; Bruno!
Vi lunchade ihop på ett café som låg i närheten av Kompassen. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det hette. Får se om jag lyckas orientera mig dit igen någon annan gång i framtiden, för det var väldans mysigt där. Diggade deras tonfiskmackor (som tyvärr inte var så fotogeniska att de hamnade på bild).



Vi kollade runt i några affärer kring Kungsgatan och Grönsakstorget. Bland annat den här, Pop Boutique.



Massa roliga, fina, konstiga, breda, långa plagg hängde om vartannat.



Sedan skulle Bruno vidare på en föreläsning om utlandsstudier. Jag är lite rädd för sånt. Skulle nog inte våga åka utomlands och studera. Eller...
tja, säg det? Jag vet ju inte ens vad jag ska göra imorgon. Time will tell.



Klockan gick. Det var plötsligt mörkt ute. Kallt också för den delen. 14 minusgrader visade termometern när jag landade i Sollebrunn igen.



Jag styrde mina steg in mot byn och Patriks lägenhet. Louie var hemma hos honom och sa att jag kunde få komma in på...



...kaffe och hembakt morotskaka. Jag tackar, ja.
Resten av kvällen låg jag ihopsjunken i deras soffa. Vi lyssnade på lite musik, pratade och drack ännu mer kaffe. Kaffe inklusive påtår is the shit.


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine