För ett år sedan...

Det här blir mitt 890 inlägg.
Att jag skrivit så många känner ganska konstigt. Det är väl först på senare tid som jag börjat uppdatera konternuerligt. Men som humöret så har även bloggen sina ups and downs-perioder. 
Tycker det är kul att titta tillbaka på...tja, förra månaden och se vad som hände och vilka man var med då.

Nu gjorde jag somså att jag tittade tillbaka och läste om vad jag gjorde för exakt ett år sedan. Då hade jag en av mina allra första fotoutställningar. Det var på ett café i Alingsås och ingick i något som kallades Dinkytown (som finns kvar än idag, men inte längre i Alingsås). En konstnär och en musiker medverkade. När jag tackade ja till att ställa ut mina bilder hade jag ingen aning om att det var Mattias Hellberg som skulle spela, vilket blev en mycket positiv överraskning.

Jag gjorde en kort video om när Mattias spelade på caféet. Såhär såg det ut...


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Island

Vi tittar i mitt bildarkiv och hittar några bilder från förra året då jag var Nordenkorrespondet på Island.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Vad hände med syltburkarna?

Den här morgonen vaknade jag upp själv i huset. Visst, några katter balanserade på min rumpa och ville ha sällskap, men förutom husdjuren så var det tomt och tyst.
Ännu en gång var mamma på jobbet och Louie borta hos Patrik nere i byn.
Steg upp, styrde upp lite frukost vid köksbordet innan jag tog en promenad.



Jag var ute i en timme. Det började snöa och vägen jag gick på var så hal att jag mestadels fick gå på åkern.
Vägen har jag gått många gånger förr. Bland annat går man förbi en gammal gård som någon nu håller på att rusta upp.
Dessa bilder tog jag sommaren 2010, innan de nyinflyttade hade kommit igång på riktigt med huset.



Ladan såg ut att kunna falla ihop vilken sekund som helst.



Det var mycket av allt där inne. Gamla tidskrifter varvat med möbler och syltburkar. Några tomma flaskor som det varit konjak och vin i fanns också.





Jag var hela tiden rädd för att de nya ägarna skulle komma. Kanske var det just den här dagen då de hade bestämt sig för att börja rensa inne på gården, sortera och lasta saker för att sedan slänga på tippen - och så står jag där inne och tar kort?



Hemliga rummet...



...som inte var så hemligt, men ganska mysigt.




När jag gick förbi idag, en kall lördag i januari, såg det fortfarande ganska orört ut inne i ladan. Däremot har de fräschat upp i själva "bo-huset". Tror det kan bli riktigt mysigt där.



Jag hade inte med mig min kamera den här morgonen. Det får bli en nästa gång.
När det blir lite varmare ute packar jag termoskaffet och drar iväg på något långtur mot okänt mål för att hitta nya vandaliserade byggnader att utforska.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine