Gröna blad och roliga svampar i skogen

För ett par år sedan skrev jag om en konsert i Alingsås Tidning.
Samma dag som artikeln kom i tidningen bestämde jag mig för att gå ut på en promand och stötte då på en av mina grannar.
"Jaharu, så du är sådana dära rockabruda?" sa han på bondespråk.
"Nja, det vet jag inte. Men jag tycker väldigt mycket om musik." svarade jag
"Jaså jaha ja, ah för här ute i skoga finns la inge å fotta dåh? Håhå!"
"Jodå, jag är ofta ute på småvägarna och fotograferar."
"Hahaha! Ja, om det ändå vore så." svarade grannen min, som inte verkade tro på mig.
"Vadå? Det är ju jättefint här!"
"...eh? Jaså jaha ja...jaja, aah. Aa." sa han med en förvånad uppsyn. Sedan skiljdes vi åt.

 

Det har inte blivit så mycket skogsturer för mig den senaste tiden, om jag ska vara helt ärlig.
Det var mer förr. Idag är det mest stillasittande buss- och tågturer till Alingsås och Göteborg fram och tillbaka samt framför datorn när man redigerar bilder.

Försöker dock ändra på det. Både för att jag behöver släppa jobb framför datorn,

samt att det faktiskt är fruktansvärt skönt när man väl kommer ut. Även när det regnar som mest.

Jag är ingen skogsmänniska egentligen, men det behöver man inte vara för att man ska tycka det är skönt att bara gå och lulla omkring bland gröna blad och roliga svampar.
I skogen lyckas man koppla bort massa jobbiga tankar som stör. Ännu bättre, ibland hittar man lösningar på problemen istället.

I samma veva som jag hade det där samtalet med min granne, då jag var ute med min då lilla digitalkamera på fem megapixlar...

...hittade jag det här hjärteträdet. Jag tog kort på det första gången jag hittade det och skickade in till en fototävling i Alingsås Tidning. Den lyckades hamna på löpet till och med.

Sagt det förr, men jag säger det igen - jag är jättedålig på att plocka svamp.
Dels tycker jag inte det är så roligt, samtidigt känner jag att vad jag än plockar så är det med all säkerthet dödens dödssvamp. Jag ser inte skillnaden på någon av dem. Okey, några... men you fatt what I mean.

Då är det roligare att krama lite träd och plocka blåbär. Där kan man inte misslyckas iallafall.

När jag går ut har jag i 9,5 av 10 fall musik med min. Spotify är min bästa vän sedan jag skaffade Premium. Just nu lyssnar jag väldigt mycket på den här listan.

Okey, det här var boshen-bruder i min som skrev lite tankar om skogen,

Tackar för mig

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine