Första vårkvällen @ Late Night Club, Henriksberg

Mina vänner,
då vart det ännu en gång tisdag och återigen tog jag tåget till Göteborg för att spela skivor på Late Night Club och Henriksbergs takterass.



Det hade varit superfint väder hela dagen, över 20 grader hemma i byn. På Henriksberg hade de öppnat takterassen och vi kunde sitta ute och beskåda hamnen från högre höjder utan att frysa ihjäl.



Fyra band skulle spela på scenen den här kvällen och folk började välla in redan vid 18:00 när banden vanligtvis sätter igång runt 21:00.



Vi var ett gäng som satt ute på takterassen. Henrik och Mattias var där.



Men när det blev för kallt ute gick vi och värmde oss i strålkastarnas ljus.
Mattias vad glöjd.



Fantastiskt duktiga pojkar i Maddox Street.



Dylan Brock och jag träffades redan i somras då han och de andra grabbarna i Maddox-gänget spelade på Late Night Club. Det var kul att få se och höra deras 60-70talsbluessväng igen. Kolla in vettja!



Ännu ett kärt återseende; världens fränaste David från The Movements var där.



And the band played on...
Jag stod från mitt DJ-bås och betraktade roddarna och banden uppe på scenen.



Viktor Kadziolka spelar gitarr i...



...Rakeum Dexter. Jag såg dem för första gången förra sommaren då de tävlade i Rockkarusellen. Jag satt i musikjuryn i Alingsås och blev redan då väldans imponerad av deras fräna och kaxiga 90talsfunkpunkrock.



Det blev ett jädra röj där framför scenen...



...och folk dansade, sjöng, kramades, pussades och spred fred och kärlek på Henriksberg.
Ännu en fin kväll på taket. Det tackar vi för!

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Soppa från Berlin och Kittys på taket

Min tisdag var fin, även om det inte blev så mycket till fotograferande.



Jag åkte in till Göteborg med mamma och Louie.
Efter att ha introducerat Louie för Café Berlin några dagar tidigare var hon väldigt på med att mamma också skulle få äta där.



Champinjon- och broccolisoppa och hummussmörgås. Gott, men redan känner jag mig lite trött och mätt i magen på den där soppan.
Mysigt är det i alla fall där inne, på Café Berlin.



Likaså Göteborg. Det var en fin, men väldigt kall eftermiddag i stan.
Blev väldans faschinerad av de där husen kring Valand. Kolla på toppen på det här huset. Det syns lite dåligt, men de har faktiskt spänt fast det med fett tjocka rep, så att toppen inte ska ramla ner (?!). Scary...



Efter några ärenden i stan lämnade jag Larsson-trion.
Då både mamma och Louie är väldigt "För f'&¤%n Josefine, ta inte kort på mig!" så får det bli en sådan här bild på mina små gullepluttar.
Hej då på er!



Jag åkte upp till Mattias. Där hämtade jag mina skivor och fortsatte sedan vidare mot Henriksberg och Late Night Club. Precis som vanligt spelade tre band på takterassen.



Ett av dem var Kitty of the Sea.



Frän garagepunk.



Fin kväll på takterassen. Nu på fredag spelar jag skivor i puben på Henriksberg. Kom dit och säg hej eller något.


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Club Not Elektroniskt

I fredagskväll åkte jag in till Göteborg för att spela skivor på Henriksberg.



Club JoJo är ingen "dansa och festa hela kvällen lång"-klubb direkt, utan fungerar mest som ett sjyst hängplace för folk som vill dricka bärs nere i puben och lyssna på gó musik.



Den här kvällen var det fullsatt i puben, men det berodde mer på att det var Kent-kväll uppe på takterassen och folk cirkulerade både där uppe och nere.



Det kändes väl lite sådär när folk kom fram och önskade Hoffmaestro och elektronisk musik när man hade laddat upp med Led Zeppelin, Stones, Queen och liknande. Men vafaen...



Såhär ser mitt "kontor" ut. Datorn är inkopplad till en projektor i taket som gör att jag kan spela bildspel med massa livebilder som jag tagit från konserter och festivaler. Det är skoj.



Jag var inte på mest energiska och gladaste humör den kvällen...



...men sov ändå ganska gott där bak i Anders Land rover när min syster och jag åkte vidare till honom ute i Jörlanda.
Mer om det en annan gång.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

"Jag kanske ska ligga kvar här?"

När jag skriver det här ligger jag på mage på vår bäddsoffa i vardagsrummet.
Huvudet värker lite. Jag är trött och känner mig förlamad från typ brösten och neråt.
Vill och tänker bara vara hemma idag.

Igår var det säsongsavslutning för Club JoJo på Henriksberg. Ingé mer JoJo för iår alltså.
Just nu känns det lite som en lättnad. Visserligen har jag en dålig period och är väldigt trött just nu, men det ska ändå bli skönt att få bara vara hemma några fredagkvällar nu. Det behövs ibland. Ibland. Men om någon ringer och vill ha in mig, självklart sätter jag mig på tåget igen! Det är ju det här jag älskar och brinner för. Är så jädrans glad att jag verkligen få göra det jag gör. Wow.

Det var inte lika mycket folk som vanligt Henriksberg den här gången. Tror de flesta stack upp till takterassen för att kolla in Noctum och Horisont, två kanonbra band som jag mer än gärna hade sett. Äsch, det kommer fler tillfällen.

Mamma har tänt en brasa. Känns bra.
Jag tänker nu... göra något. Vad vet jag inte.
Känner mig fortfarande förlamad.
Jag kanske ska ligga kvar här?
Ja, det gör jag.


S Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Två pussar och för mycket kaffe

Igår var det Club JoJo på Henriksberg. Jag stod uppe på ett litet podium och spelade massa bra skivor och pratade i mikrofon i sex timmar.
Jag fick två pussar den kvällen. Det kändes bra i magen.
Alltså, det var inga såndär vanliga pussar, utan mer snälla och fina. Ungefär som;
"Tack för musiken, vi ses!".
Glad.



Idag har jag bara varit hemma och tagit det väldigt, väldigt lungt. Legat på soffan, druckit lite för mycket kaffe och bakat en smulpaj med rabarber och röda vinbär.
Imorgon ska jag göra ungefär detsamma, och tänka på de där två pussarna.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

where did you go when things went wrong? who did you run to, find a shoulder to lay your head on...

Fredag den 14 oktober hade jag hand om min klubb, Club JoJo, på Henriksberg.
Hela dagen gick åt att förbereda spelningslistor, packa ner rätt skivor, göra musikquiz, packa ner tävlingspriser och göra ordning sig inför kvällen.

När jag skriver det här är det söndag.
Hur gick Club JoJo då?
Jotack, det gick alldeles...alldeles...underbart.
Så, tack så hemskt mycket till alla er som kom till Henriksberg och avnjöt musik, mumsig dryck och sällskap i puben. Jag hade en superkväll!



Henriksberg stängde klockan 02:00. Den natten sov Louie och jag över hemma hos Anders. han är en barndomskompis till mamma som även Louie och jag var husvakter hos i somras när han var ute och seglade. Ni kan läsa mer om den tiden här.



Det blev ett kärt återseende med katten Linn, som satt med och tittade på när Louie och jag åt grötfrukost.



Det var en strålande höstdag. Passande för Louie och Anders, då hon hade lovat att hjälpa till med ett avloppsrörsprojekt ute i trädgården.



Jag själv höll mig mest inomhus. Halvsov på soffan en liten kortis innan jag satt insvept i en filt framför datorn och Spotify och förberede kvällens spelningslista. Henriksberg hade nämligen hört av sig på fredagsförmiddagen och frågat om jag kunde lira musik i puben även på lördagen. Jag tackade glatt ja!



Det blev en hel del Facebook-surfande, men jag gjorde också...



...en sånhär! Smulpaj med hallon. Medan Louie och Anders var ute och arbetade och grävde i trädgården fick jag agera hemmafru; baka och laga mat.



Jag tog ingen bild på middagsmaten. Det såg alldeles för äckligt ut med köttfärsröran med creme fraiche och de små gula majsbajspluttarna i. Skulle jag lägga upp bilden här skulle jag inte ha några vänner kvar, inte heller någon som vill komma hem på "Halv åtta hos mig".



Så, jag tog kort på sötsaker istället; som hallonpaj och mig själv med nyfärgat hår.
Det blev lite rödare än vad jag hade väntat, men det gör inte så mycket - jag är nöjd och glad ändå!



När klockan började nära sig 19:00 fick jag skjuts av Anders ner till bussen mot stan. Vi kramades, sa hej då och sedan for vi åt olika håll. Han fortsatte vara skitgubbe och greja med bajsrör tillsammans med Louie.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Bottlecamp @ Late Night Club, Henriksberg.

Igårkväll spelade jag skivor på Henriksberg.



Tre band spelade under kvällen, ett av dem var Bottlecap.



Tack vare basistens pälsmössa kände jag igen bandet från förra året då jag fotograferade under Potatisfestivalen i Alingsås, då de lirade där tillsammans med två andra band.
"Jaså är det dooom!" sa jag till Bruno som stod brevid, och inte fattade något.



Tråkigt nog var det inte mycket till folk i lokalen under kvällen. Kanske berodde på det dåliga vädret?



Trots det icke-närvarande arenapubliken gav Bottlecap järnet under hela spelningen och tog vara på scenutrymmet till fullo. Det ska dem ha cred för.
Hur det lät? "Det är provocerande stökigt. Det är medveten galenskap", som det står om eventet på Facebook. Ösig punk, kan man också säga kort och gott.



De två andra banden som spelade under kvällen var indierockbandet Seaweed. "Om Kent skulle ha gjort låtar på engelska skulle det ha låtit såhär!" sa Bruno till mig under spelningen. Jag är beredd att hålla med liiite granna. Det är inte helt fel att jämföra dem med liiite Kings of Leon också, faktiskt.
Surunmaa var sist ut. Tvåmannabandet bjöd på Fleet Foxes, country/skägg-rock med hjärtslagliknande trumbeats och gitarrslingor spelades från en Dire Straits-gitarr. Fint.



Idag vaknade jag av att mormor ringde till min mamma. Hennes mobiltelefon låg 40 centimeter från min skönhetssömn.
Kunde inte somna om och gick istället upp. Tittade på matlagningsprogram på Tv4's nyhetsmorgon och åt min frukost (ja, russinen ligger under youghurten).


Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

sena nattklubbar och coverbullar.

Jag försöker få någon sorts ordning på min blogg.
Det går sådär.
Jag ändrar huvudbilden, typsnitt och storlekar på saker och ting.
Samtidigt som jag gör det här håller jag på att göra en spelningslista till kvällens dj-spelning på takterassen, Henriksberg. Tisdagkväll, vilket betyder Late Night Club. Jag har inte varit där på två veckor nu. Dags att packa om cd-caset och se vad för bra musik som besökarna ska få den här gången.
"Det är bara du som sätter gränserna!" sa Eddie, klubbägaren, första gången jag skulle lira.

Mhm...
Ikväll blir det lite sånt här, och lite det där (för att det är skoj).

Åh föresten,
icke att förglömma the day of the days today - Kanelbullens dag!
Här får ni en...öh, "coverversion" på en bulle. Ni kan inte ta på den, inte heller lukta eller smaka dess degiga och kaneldoftande puffighet - men nog kan ni titta på den och avundas.
Om ni vill ha en likadan kan jag rekomendera att ni går till Dirty Records - det är där de finns. Världens mysigaste fika i en gulle-gull skivaffär på Andra Långgatan i Göteborg.
Jag kanske borde göra en göteborgsguide med mina favorithak, caféer, pubar, shoppingboutiquer osv?
Nåja, vi får se vad som händer...
när jag får ordning på min blogg, vill säga.




Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Festival på taket

Vanligtvis på tisdagar brukar jag lira skivor på Late Night Club på Henriksberg.
Men den här dagen är ingen vanlig tisdag, för nu ska jag åka iväg till Partille och planera framtiden för Radio 88.
Så, vi kör en liten, kort och minimal tillbakablick på hur det kan vara på takterassen under tisdagskvällarna.
Jag brukar inte filma så mycket, det blir mest foto för min del. Men... ja, jag försökte ändå. Det blev ju en liten film i alla fall!
Låten som spelas heter Festival och framförs av Dungen. Ni kan även lyssna på hela låten här.

Late Night Club from Josefine Larsson on Vimeo.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine

Late Night Club, Henriksberg

Tisdagsmorgon.
Jag kan inte sova. Vaknar med uppspärrade ögon och tittar på klockan som visar bara några minuter över 07. Känner inte för att ligga kvar så jag går upp och äter frukost.



På tisdagskvällar är det Late Night Club på Henriksberg.
Jag skulle vara DJ under kvällen och hade laddat mitt cd-case med skivor.
Jag säger att jag är konstnär, då får man ha en kaotiskt kaos omkring sig.



Jag kommer till Henriksberg några minuter över 19:00. Det är tomt på folk och banden har soundcheck. Klubbägaren Eddie och jag äter lunch på en regnig och blåsig takterass.



Framåt 21:00 tiden börjar folk ramla in. Jag spelar musik hela kvällen lång. 13th Floor Elevators, Steppenwolf, Rival Sons och Kinks bland annat.



När banden spelar brukar jag gå bak till Robin som står i sitt bås och sköter ljudet.



Robin försöker förklara för mig vad alla knappar är till för. Jag blir rädd...

...och går in och gömmer mig på toaletten en stund.



Bandet Big Exit var en av kvällens akter på scenen.
När klockan var 00:30 åkte jag hem till ett lungt Sollebrunn. Där låg jag i min egen säng och skrattade tydligen i sömnen, om man ska tro på det min mamma berättade för mig när jag vaknade dagen därpå.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine