Nåja, det finns inte så mycket att göra åt det nu. Desto bättre gick det på önsketimmen, mellan kl 11 - 12, då jag fick vara stand-in istället för Anki. Telefonen ringde konstant och lyssnarna var positiva och glada, vilket smittade av sig och gjorde mig på gott humör.
Så, trots en jobbig start så tog det sig bra i slutet.
Träffade min syster Louie inne på Allum. Hon hade varit på arbetsintervju i Göteborg.
Vi åt sushi och fikade på det där franska caféet jag aldrig lär mig namnet på.
Jo, jag vet - det står på servetterna, uppläggningsfatet och kaffeservicen, men jag kommer ändå alltid kalla det "det där franska caféet".
Det kändes lite bättre efter att ha pratar med Louie. Trötta och alldeles för mätta åkte vi tåg och buss hem mot Sollebrunn igen.
Nu sitter jag här hemma och förbereder inför en kommande konstutställning.
Mer information om den kommer längre fram i augusti.
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar