lördag, oktober 09, 2010

Höstkänningar

Plötsligt så blev jag bara trött på allting. Kan liksom inte svara för mig eller ge några direkta svar på frågor som de andra ställer till mig.
Vi städar vårat hus. Jag dammsuger med en lealös kropp. Fram och tillbaka med munstycket över golvet. Fram och tillbaka.
Min svarta heltäckningsmatta ser ut att aldrig bli ren. Småsmå vita hårstrån från sitter fast på något irriterande sätt som jag inte tar mig tid till att pilla på. "Tar det nästa gång" blir det alltid. Nästa gång blir ju aldrig.

Vi sitter och äter smörgåsar och dricker kaffe vid köksbordet. Jag dricker tre koppar och äter lika många smörgåsar. Mätt.
Jag läser morgontidningen. Två Dagar-bilagan från GP. Jag gillar den. Fina personporträtt och många fina, men samtidigt så enkla, bilder. Fint.
Sånt ska jag jobba med.
Ja. Det ska jag.





Mitt i all trötthet så går det upp för mig att det är höst
och höstdeppressioner i luften.
Jag kan pusta ut.
Jag är bara lite höstdeprimerad. Inget mer med det. Det här är ju inte jag. Jag är ju inte en ledsen, deppig eller grinig person. Jag är ju en glad menchen.

Ja, så är det.
Tack för mig.

Inga kommentarer: