Mamma körde mig ända bort till Partille. Tack ska du ha!
Jag gick upp 04:20 och strax efter 06:00 åkte vi hemifrån. I bilen pratade vi musik och om den kommande sommaren. Den här sommaren kommer att bli jättebra, jag vet det.
Fem minuter i sju lyckades jag komma in genom dörren till radiostationen. Stressad och lite toanöding, men det hann jag knappt med. Istälelt var det bara att slå på strömbrytaren och inta sin position.
Jag är alltid lite nervös ibörjan. Det är lätt att man tappar orden och återupprepar sig, stammar och gör små töntfel. Men vatusan, det är ju glömt två minuter senare. Det är bara att rycka på axlarna och fortsätta!
Jag sände från klockan 07:00 och skulle fortsätta fram till 10:00. När klockan var några minuter i 09 kom min radiokollega Stefan Garyd förbi studion. Vi satte på en kanna kaffe och pratade ELO, Slade, Mud och annan 70-talsmusik. Stefan är bra, jättebra. Han har programmet Out of Time som går på Radio 88 på fredagarna kl 14:00 - 16:00.
Stefan var moraliskt stöd resten av sändningen.
Då det bara är jag som dricker kaffe med mjölk på radiostationen finns det sällan någon mjölk i kylskåpet. Jag berättade det i radion, att jag inte kunde dricka kaffe eftersom vi inte hade någon mjölk.
Vet ni vad som händer en kort stund senare?!
Jo, två rediga arbetsmän med snickarbyxor knackar på dörren. Jag tittar ut från min studio och går till dörren för att låsa upp.
"Så, nu kan du dricka kaffe!" säger en av dem och räcker fram en näve med massa små söta mjölkpaket! De hade alltså lyssnat på mig och mitt program och kommit in extra för att ge mig mjölk! Jag blev alldeles rörd.
"Säg inget om detta i radio, då blir våran chef asförbannad!" sa de.
Jag tackade så hjärtligt flera gånger om innan vi sa hej då.
Är inte Radio 88 och dess lyssnare alldeles underbara?
En stund efter att Stefan hade anlät kom det ytterliggare en radiokollega förbi studion, nämligen Mats Adelin. Han sänder ett program som heter Oceanen på fredagar kl 10:00 till 12:00.
Mats hade med sig smågodis, det tackar man inte nej till!
Näst-minstingen på Radio 88, Mats. Numera är det jag som har tagit över minsting-titeln.
Det var så fint väder, så när min sändning var över gick Stefan, Mats och jag till caféet som ligger strax brevid stationen. Vi beställde varsin räkmacka och satt där ute i närmare två timmar och bara pratade och njöt av solen.
Klockan 13:00 körde Stefan mig vidare till centralstationen. Det var dags för mig att dra mig mot Alingsås igen.
Kändes lite sådär. Återigen var det som att åka hemifrån när man satte sig på tåget till Alingsås.
Läste Nöjesguiden på tåget.
Mamma tycker att jag ska söka jobb som skribent där.
Vi får se. Ingenting är omöjligt...
En mycket härlig förmiddag med världens finaste människor. Jag är så glad att jag få vara på Radio 88. Jag mår så bra när jag är där. Det är precis sånt här jag vill göra!
Wow alltså. Wow.
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar