All I have are memories

07:57 gick jag upp ur sängen. Samma tid varenda dag. Spelar ingen roll när jag går och lägger mig. Häromdagen satt jag uppe till halv tolv och bara målade, för att dagen därpå gå upp runt 7-tiden. Fast... det gör inte mig något. Jag gillar att gå upp tidigt, så har man hela dagen framför sig.

Har precis käkat frulle, det gamla vanliga med müsli och 7 liter russin ni vet. Jag får nog börja variera mig. Nåja, jag får ju mycket järn tack vare russinen.

Ställde mig framför skivsamlingen och försökte hitta något passande. Jag orkade inte med P3: skånska sommarpratare i morgonpasset. Ögonen gick fram och tillbaka över massa plattor. Det är nästan kul att bara titta på dem. Det dyker upp så många minnen från den tiden då man lyssnade på dem. Guns'n Roses te x. Jag lyssnar aldrig på dem nu, jag avskyr dem. Men igår, när Louie hade vår blåbärsplockarkompis Bison på besök, spelade han Civil War på gitarren här brevid. Å när jag tänker efter är den låten riktigt bra. Kanske ska man ge det en chans igen?

Nåja, det blev iallafall inte Guns den här morgonen. Istället satte jag på en platta med Supagroup. Också ett band som ger en massa minnen, trots att allt som jag kommer ihåg från den utspelar sig under en kväll.
Supagroup var förband till Backyard Babies en gång i tiden då de spelade på Trädgårn' i Göteborg. Tror det var 2005. För övrigt första gången jag såg Backyard Babies. Det blev en positiv överraskning när Supagroup lirade, det lät riktigt bra. Klassisk rock, väldigt AC/DC över det hela. Vi köpte en platta, Rules, efter spelningen och träffade sedan bandet i baren. Det blev helt saliga när jag räckte fram plattan och en penna för att få dem att singera.
"AH MY GOD! LOOK WHAT YOU GOT!"

De singerade och skrev små hälsningar i häftet. Det är kul att läsa det nu. "Josefhine, I fucking... (ser inte vad det står?), "My girl Josephine, how do you do?" och "Thank you Miss Josephine!". Sångaren stod och snackade Alice Cooper, hur nära vänner de var, med mamma och Louie.

Jag undrar om bandet fortfarande finns kvar. Minns att jag lyssnade lite på deras andra platta på Myspace och tyckte att det lät sådär.

Så, ja... jag satte på plattan nu. Förr tyckte jag att den var svinbra. Nu är det mer... ja, den är bra, men inte bäst. En ganska skön platta, men ingen topp fem.

Men som sagt, vilka minnen musik kan ge. Det är helt fantastiskt att vissa låtar kan sitta så djup. Hur glad man kan bli, ledsen, arg och allt annat däremellan. Wow.