Det är svårt att ta kort på solnedgångar. Jag tycker liksom man aldrig får med den där riktiga känslan som var när man tog bilden. Visst, det är vackra färger och allt det där - jättebra, fint. Men... where's the love? The feeeling, you know!
Dessa två bilder har jag knappt redigerat. Jag har dragit ner färgmättnaden och höjt kontrasten en aning, men mer än så är det inte. Men som sagt, det är svårt att få med och visa hur fint det faktiskt var. Det bästa sättet är känna det är att uppleva det. Så nästa gång mina vänner, bli inte förvånad om era mobiltelefoner vibrerar och ni ser att det är jag som ringer. Jag fick reda på häromdagen att det bara är fyra veckor kvar av ledigheten... Bäst att njuta och ta in allting nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar