En gammal stenkaka snurrar, varv efter varv. Det är
Tears som hörs i hela huset. Mammas gamla skivor från 70-talet. Det låter Sweet blandat med Slade. Som The Ark (fast bättre) om vi skulle ta och jämföra med musiken med något nyare band.
Solen lyser varmt. Lite för varmt, men det går. Jag överlever. Iallafall en liten stund till. Jag läste ut min bok Heroin Diaries för någon dag sedan föresten. Jag gillar biografier, det är intressant och kul att sätta in sig i någon annans liv för ett tag då och då. Mitt omdöme av boken... tja, den var bra. Eller bra och bra. Det är väl aldrig bra att knarka, dricka och knulla 24/7. Vad vet jag, men jag tror inte det. Tragisk är nog en bättre beskrivning av Nikki Sixx och hans livsstil under 80-talet. Herregud. Jag har sagt det förr och säger det igen - att den killen lever än idag är svårt att förstå. Han skulle alltid vara ett strå vassare än alla andra. Jag vill inte berätta de mest vulgära delarna i boken, det känns inte så angeläget och passande att berätta det här. Läs själva och låt er själva häpnas. Blä.
- kilar iväg och byter skiva -
Från Tears till Blondie. Jag är i en 70-talsperiod nu. Tar en paus från det psykedeliska 60-talet. Jag köpte en till biografi samtidigt som Heroin Diaries. Slash. Nu när jag kommit in i en läsperiod igen ville jag genast ha något annat att läsa efter Nikkis, fast jag väntar med Slash. Började istället på Ulf Lundells klassiker Jack. Har sett filmen en gång i tiden (okey, samma del av filmen två gånger, aldrig början på den...). Jag försökte läsa boken en gång för typ tre år sedan, men kom aldrig särskilt långt. Nu gör jag ett nytt försök.
Jaja, det var dagens Bokklubbmöte med Josefine Larsson. Symöte nästa.
Ikväll ska jag träffa Cecilia och prata om vårat projekt med fotostudion i Sollebrunn. Jag hoppas att det blir något, bara något litet. Lite grann sådär. Något!Det ska nog gå bra. Det går bra.
Nu drar jag härifrån.
Tackar för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar