"Bättre än bäst!"

Tjena tjena,

det är söndag. Klockan börjar närma sig 12:00 och jag ska snart dricka kaffe. Magen gör lite ont, men annars mår jag väldigt bra.

Igår jobbade jag som studiofotograf på Event och Ungdomcentret i Alingsås. Det var tjejkväll där unga tjejer fick lära sig självförsvar, kolla på film, fika, bli stylade och fotograferade i studion.

Jag kom dit klockan 13:30. Arrangörerna visade mig studion.

O-oh...

Redan då fick jag panik och kände att "Det här kommer jag verkligen inte klara!". Jag var bergsäker på att jag skulle börja gråta och få åka hem till mamma igen. Men, jag kämpade...

Jag började testa lamporna, ställa in inställningarna på kameran och vrida och vända på studion. Jag frågade om hjälp och en av ledarna kom och visade. Som tur var så hade hon inte heller någon större koll på studion. Hon var snäll.

"Tänk inte så mycket. Va bara lugn och gör din grej!"

Jag kom på det jag och min mamma hade pratat om tidigare under dagen. Jag var osäker på om jag överhuvudtaget skulle tacka jag till erbjudandet om att fotografera i studion, eftersom jag inte gjort det så mycket tidigare. Men så berättade mamma om Sofia Wistam, att hon började plåta och tacka ja till fotojobb - trots att hon aldrig hade fotograferat tidigare. Hon hade inte gått någon utbildning och kunde inget om studiofotografering, men trots detta så vågade hon och tackade ja till flera jobb. Det va liksom "Äh, vafan - kör hårt!". Och, tja... det gick ju väldigt bra. Fungerar det inte så ja, vad kan hända? Det är bara att resa sig, borsta bort skiten och fortsätta gå.

Och så idag, asså det bah...

det gick kanonbra! England, som ni ser på bilderna ovan, ställde mer än gärna upp på fotografering och posade hejt vilt. Hon hoppade, gömde sig bakom klädhängare. Fears, sexy, danger, cute... allt och lite till. Super! Hon är störtskön.

Från 14:30 fram till kl 18:00 plåtade jag mängder med fina och stylade tjejer i studion.
"Åh vad fint!", "Du är verkligen jättesöt!", "Den bilden vill jag ha sen!" osv.

Jag blir så glad. Det känns så bra inombords.

Klockan 18:00 tog jag sista bussen för dagen från Alingsås och hem till Sollebrunn. Jag hade världens jobbigaste huvudvärk och jag kände mig illamående. Troligtvis var det alla blixtar, lampor och den instängda luften inne på Kabomhuset som gjorde det. Men förutom det mådde jag bäst. Bättre än bäst.

Så... jag sitter här och är glad. Atomic Swing gör det hela ännu bättre.
Atomic Swing – Stone Me Into The Groove

Tackar för mig!