The sisters of the Opera

Hannes Hansson, Göteborgs Operan.

Vilken dag! Full rulle, upp och ner, glad och sur och sen glad igen. Nu är jag jätteglad.
Det började väldigt lungt. Kunde i lugn och ro äta min havregrynsfrukost samtidigt som jag tittade ut genom fönstret och såg soluppgången mellan trädtopparna. Fint.
Borta i skolan gick allt i slowmotion. Jag lämnade in ett par studiobilder från i lördags till min fotolärare. Veckans tema var Valfri. Jag tänkte "Stil" och gav Aqua tre olika bilder på England. Kändes fint. Sen satte jag mig framför en datorn och började jobba med grafarbetet.
När klockan började närma sig halv tolv mötte jag upp min syster i receptionen för att därefter springa in i matsalen och slänga i oss en portion av tacobuffén. Vi åt och...sprang till bussen mot stationen. Hit och dit, fram och tillbaka...

SEN. 12:03 sitter vi på tåget och åker mot vårat andra hem, Göteborg. Mot Göteborg. Mot alla glada människor. Mot staden Göteborg. ("Lok och Hardcore Superstar, vi lägger allt i samma korg!" om någon kommer ihåg den låten). Resan gick snabbt. Vi tittade ut genom fönstret och tänkte på vad som skulle komma att hända oss om mindre än en timme. Hannes Hansson, dekorsnickare på Göteborgs Operan och föredetta gitarrist i Mustasch, skulle ge oss en lite rundtur inne på operan. Mycket kul!
Vi kom fram till Operan strax efter 13 och möter upp Hannes vid ingången.
"Vilken liten pojke du är!" säger Louie.
"Jamen... jag är ju ung!" svarar Hannes.

Göteborgs Operan är stor. Det ser man ju redan utanpå, men när man kommer in i den...tja, den är ännu större! Större än störst. Här ryms allt och lite till som hör teater och föreställningar till. Det är sanslöst. Snickare, målare, makeup-artsiter, sömmerskor, hattmakare...alla har sitt egna rum. Fruktansvärt mycket som ska till för att få ett färdigt resultat i form av en föreställning, opera eller ballett. Hannes gav oss en rundtur i hela huset. Vi var nog där i närmare tre timmar. Det fanns så mycket att se!
Ett av kontoren vi var på hittade Hannes plötsligt en stor stenkake-liknande skiva. Se bilden. Det är omslaget till Mustasch samlingsplatta Lowlife Highlights. Den vägde flera ton! Och där låg den. Ett utav de sex exemplaren som existerar. Han berättade att det är bara bandet, managern och...ja, den som låg här på skrivbordet som finns.
"Den borde ju ni ha egentligen!" sa han och skrattade lite.
Vi gick vidare, hälsade på människor samt drack kaffe och pratade livet i fikarummet. Det var fint. Det var som att man hade känt Hannes i hela sitt liv. Allt kändes så naturligt och lättsamt. Super.

Frid och fröjd. Operan var färdig utforskad och tiden bara rann iväg. Men så...
"Vänta här i...tre minuter" säger Hannes och försvinner.
Vi väntar och han kommer tillbaka. Med stenkakan! Den pampiga och tunga Mustasch-omslaget i sina händer. "Den här ska ni ha!" sa han.
Alltså... det är faen för bra för att vara sant. Det här är guldvärt. Och lite till. Åh, jag blir så rörd när jag tänker på det. Jädrar asså....
Ett mycket fint avslut på den lika fina dagen på Göteborgs Operan.

Innan jag och Louie åkte hem bestämde vi oss för att käka middag på Solrosen i Haga, en fin vegetarisk restaurang vi besökt väldigt, väldigt många gånger. Louie har dessutom jobbat där.
De kände igen oss på Solrosen och vi pratade lite. Det är ett gött gäng göteborgare som står inne i köket. Känns hemma där.
Vi åt. Och vi åt. Vi åt lite till. Och åt.
Gott var det. Mycket gott.
Vi satt och njöt och log med fula runda kinder och va så glada. Allt kändes perfekt. Solen lyste och det var skön sommarluft. Perfekt helt enkelt.

Det ingick kaffe till maten. Vi satte oss med varsin kopp och pratade om dagen som gått. Helt plötsligt kommer Bella, servetrisen, med två fat med varsin bärkaka och vaniljsås OCH grädde på.
"Näej men va..." började vi.
"Det kan ni behöva! Varsågoda." sa han.
Vi har det bäst med dem bästa.
Jag är så glad, tacksam. Inte bara för kakan, jag menar...allt.

Nu ska jag försöka påbörja en artikel om min dag på Göteborgs Operan. Jag tänker publicera texten här och låta er få se lite mer bilder osv. Mycket brao.

Snygge-Bella och Tuffis-Anders på Solrosen.