Egentligen är jag skitdeppig och göörtrött.
Men vem blir gladare av att läsa det?
Inte blir jag det i alla fall. Dessutom är det skittråkigt att skriva om och totalt meningslöst att uppmärksamma det.
Så, vi struntar i det – vi pratar om något roligt istället.
Men vem blir gladare av att läsa det?
Inte blir jag det i alla fall. Dessutom är det skittråkigt att skriva om och totalt meningslöst att uppmärksamma det.
Så, vi struntar i det – vi pratar om något roligt istället.
Jag sitter här i vardagsrummet med laptopen i knät.
Laptop. Ja. Min egna laptop. Helsvart.
Jag känner mig faktiskt lite modern just nu. En dator utan några sladdar eller bös som trasslar sig. Lätt är den också. Jag skulle kunna ta den i ena handen och gå härifrån. Sätta mig ute i trädgården om jag ville.
Om jag hade kunnat så hade jag suttit i skräddarställning också. Känns som det förhöjer coolhetsstatusen och bilden av den ultimata bloggaren. Fast... nu kan jag ju inte göra det. Jag har aldrig kunnat göra det riktigt. Jag trodde att jag skulle lära mig det för några år sedan då min syster och jag gick på Yoga tillsammans i Vårgårda. Då fick man sitta i massa konsiga positioner med benen, vilket jag inte var så bra på med med mina otöjbara (heter det så?) leder. Som t ex när man skulle sitta helt rakt med benen framför sig, och låta dem gå ner i marken sådär så fick jag aldrig ner dem. De var en bit ovanför marken varje gång. Det gjorde så jädrans ont! Som tur var så var de allra flesta avslappnade då och blundade för att uppnå absolut möjligaste yoga-lugn, så det var inte så många som la märkte till mina icke-yoga-skills (hoppas jag iallafall att ingen gjorde?).
Var var jag? Jo, skräddarställning...
å andra sidan så är jag ju heller inte den ultimata bloggaren. Eller vem är det? När kan man kalla sig en bloggare? Jag vet inte. Jag tycker bara om att skriva och att visa bilder som jag fotograferat. Att göra det på bloggen känns ganska bra. Lite lagom, ingen stor hemsidan, men inte heller någon profilsida på Facebook. Det ligger någonstans där emellan. Lagom bra. Lagom är bäst ( å andra sidan säger Grynet att ”Lagom Suger!”, men det är en annan historia).
å andra sidan så är jag ju heller inte den ultimata bloggaren. Eller vem är det? När kan man kalla sig en bloggare? Jag vet inte. Jag tycker bara om att skriva och att visa bilder som jag fotograferat. Att göra det på bloggen känns ganska bra. Lite lagom, ingen stor hemsidan, men inte heller någon profilsida på Facebook. Det ligger någonstans där emellan. Lagom bra. Lagom är bäst ( å andra sidan säger Grynet att ”Lagom Suger!”, men det är en annan historia).
När jag blev kallade ”Bloggare och fotografen Josefine Larsson...” i Alingsås Tidning för några veckor sedan blev jag både stolt och glad. Det kändes fint med den titeln. Så, antagligen behöver man inte lägga upp dagens outfit och sånt där för att få vara med i blogg-världen, även om det på sitt sätt kan vara ganska kul med kläder och sånt där. Men...nä, jag vet inte – jag känner inte för’t, så jag gör det inte. Känner jag inte för att blogga så gör jag det inte heller. Follow the magkänsla liksom.
Vad ville jag säga med det här?
Vet inte. Nu lärde ni känna mig lite mer; att jag är urkass på skräddarställning, att det inte blir så mycket Dagens Outfit från mig i den här bloggen och att jag följer min magkänsla.
Inte så pjåkigt?
Hade egentligen tänkt lägga upp en bild på mig hur jag ser ut just nu. Rödsprängda ögon och kajal som rouge, men eftersom jag inte vet hur man kommer in på min LAPTOPS WEBBKAMERA så får ni ingen bild (jävligt bra med laptop när man knappt vet hur man använder den.....). Så, istället får ni en bild på hur jag absolut INTE känner mig och ser ut just nu. Alltid något!
Bilden är tagen på min födesedag, då jag fick en övernattning på Heden i Göteborg av min syster i födelsedagspresent. Dricker vin, laddar inför en spelning med Charaz på Sticky Fingers och mår väldigt bra. Inga bekymmer, man är lycklig vaaar daaag...
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Vad ville jag säga med det här?
Vet inte. Nu lärde ni känna mig lite mer; att jag är urkass på skräddarställning, att det inte blir så mycket Dagens Outfit från mig i den här bloggen och att jag följer min magkänsla.
Inte så pjåkigt?
Hade egentligen tänkt lägga upp en bild på mig hur jag ser ut just nu. Rödsprängda ögon och kajal som rouge, men eftersom jag inte vet hur man kommer in på min LAPTOPS WEBBKAMERA så får ni ingen bild (jävligt bra med laptop när man knappt vet hur man använder den.....). Så, istället får ni en bild på hur jag absolut INTE känner mig och ser ut just nu. Alltid något!
Bilden är tagen på min födesedag, då jag fick en övernattning på Heden i Göteborg av min syster i födelsedagspresent. Dricker vin, laddar inför en spelning med Charaz på Sticky Fingers och mår väldigt bra. Inga bekymmer, man är lycklig vaaar daaag...
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar