lante-klubben, kärt återseende och indien.

Tisdagkväll betyder Lante-klubben på Henriksberg!
Klockan 16:30 satt jag på ett tåg mot Göteborg.



Kändes fint att få "komma hem" igen.



Jag åkte in lite tidigare den här tisdagen. Jag skulle träffa Joacim i stan. Tyvärr tog jag aldrig upp kameran under den tiden vi var i stan tillsammans. Lite tråkigt, men nåja...
Vi hade det iallafall väldigt bra. Satt på ett café i Haga fram tills de stängde. Vi pratade, pratade och pratade. Om allt, och ingenting. Kändes fint.



Klockan 19:30 hade vi skiljts åt. Han åkte hem och jag vidare till stigbergsliden och Henriksberg där jag spelade skivor som aldrig förr.
"Det är så jäkla gött att du spelar The Doors och inte bara... öh... "LIFE IS LIFE! Naa-naaa-naa-na-naaa!"
Det kändes bra i magen att höra.



Det var tre band som spelade under kvällen. Ett av dem var Hannah Smallbone. De spelade såndär "sitta i hotellbaren med korsade ben och dricka Dry Martini"-musik. Cissi och jag stod i baren under tiden de spelade. Vi båda, som var Dry-Martini-oskulder bestämde oss för att dela på en sådan drink.



Ja, det blev en sånhär. Ingen riktig, men nästan.
Vi fick ju trots allt en oliv i.
Hur det smakade?
Tja... saft.



Den här mannen kom och satte sig ner vid vårat bord. Han tittade på mina armband och sa:
"Jag ser att du har sådanadär indiska ***-pärlor i ditt armband!"
"Na, det vet jag inte... vad är det för något?"
Han började då berätta om sin resa till Indien han gjorde för 15 år sedan och hur det förändrade hela hans liv. Människorna, atmosfären, gatorna, livsstilen, maten, religionen...allt. Han berättade med sån inlevelse, känsla och såg så lycklig ut när han fick prata om de indier han hade mött i en stad.
"Vart man än gick sa de "GOOD MORNING, SIR!", trots att de inte kände mig, och jag inte kände dem! Helt fantastiskt!"
Man kanske skulle åka till Indien? Det verkar som att de som varit där alltid återvänder, att de förändrat deras liv och så.
Hur som helst, den här människan var oerhört intressant.

Det var min tisdagkväll. En väldigt bra tisdagkväll. Jag sov väldigt gott i min säng den natten, och vaknade först 09:30 dagen därpå. Det är rekord. så länge brukar jag inte sova.

Just nu sitter jag och förbereder mig lite inför Club JoJo/Jo Club-kvällen på Henriksberg nu på fredag. Jag fick massa skivor på posten idag. Vilken det var tänker jag visa i nästa inlägg.

Puss och kram, fred och kärlek // Josefine