Nu har jag ringt och pratat med Calle Kristiansson. Han snäll. Väldigt snäll. Ganska tyst och lugn också. Han gör allt i sin egen takt. Jag kan inte se han stressad. Det är liksom "Go with the flow" hela tiden. Strunt samma om det brinner i duken eller vattnet kokar över. "Easy Skanking all the time" är det. Och det är inget negativt. Tvärtom. Jag vill också vara sådär lugn och samlad.
När jag ringde kände jag mig lugn och allt var helt okey, inget konstigt aaalls. Men sen så hände det något och jag kände mig liksom lite... tråkig. Jag läste frågorna. Jag kom inte på något smart följdfråga som brukar komma till mig. Det tog liksom bara stopp. Jag blev nog ställd av hela situationen. Jag var faktiskt nervös. Och det har jag inte varit på ett tag. Jag har ju jag ringt och bokat möten med människor, både till skoltidningen Punkt och Alingsås Tidnings Attention, utan några problem. Okey, lite nervös har jag alltid varit. Men bara lite. Nu så... näe, fan också.
Men jaja, sånt händer. Det blir nya tag och nu ska jag se till att skriva världens bästa och mest läsvärda text till tidningen. Fan vad bra den kommer bli. Den kommer bli, och är, helt enkelt bäst. Jag är bäst. Calle är bäst.
Du kan va bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar