Jag och mamma har precis tagit reda på vart Partilles Kulturhus ligger. På lördag kommer några kompisar från Töreboda dit och spelar och det kändes som en fördel att veta vart det ligger. Jag hoppas att jag är klar i huvudet tills dess. Idag har jag varit nära på att brista ut i tårar och börjat lipa flera gånger. Så grinig och ledsen har jag varit. Jag vill göra så mycket, allt! Men min förkyldning stoppar mig och jag orkar inte genomföra något.
Min intervju jag gjorde med Calle Kristiansson häromdagen blev inte bra. Jag är inte nöjd. Texten känns så innehållsfattig. Det är tråkigt, för jag gillar jag verkligen Calle och vill göra något bra. Texten är klar, men jag behöver en knorr på slutet. Det där lilla extra som gör det kul att läsa!
Det är deadline idag. Intervjun måste in ikväll, annars blir både jag och "ché fen" ledsen. Men det ordnar sig. Det gör det alltid. Inte ska en dålig vecka med förkyldning hindra mig till att göra något jag inte vill. Och ja, intervjun med Calle blev inte som jag hade önskat, man whattafuck? Man få tåla lite bakslag ibland! Sådetså. Lägg av och lipa, Josefine!!! Res dig upp istället. Varför ska man vara ledsen? Det är ju så tråkigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar