En ny vecka börjar med "Larsson! Larsson!" på mobiltelefonen.
Min vän Cecilia har skickat ett sms till mig 05:50.
"Jodå, jag jobbar idag! Är på väg nu. Vi kanske ses senare!"
Cecilia jobbar på ett café i Göteborg. Så länge som jag sagt att jag ska komma förbi någon gång, men det har aldrig blivit av.
Den här dagen tänkte jag dock ändra på det...
Jag satte mig på ett tåg mot Göteborg och lyssnade på det här och det här. Tyckte det passade fint.
Läste ur min bok, Radhusdisco. Har varit lite väl dålig på det där med läsningen den senaste veckan.
Jag kommer in ganska tidigt till Göteborg. Julbelysning, granar, tomtar och kulor finns överallt. Trots det finner jag ingen julkänsla.
Tittar i lite olika butiker. Funderar på julklappar, men hittar mest massa saker som jag vill köpa till mig själv.
Hittar ett nyöppnat Espresso House på övervåningen inne på Nordstan. Det såg fint ut.
Inge bra "köpa julklappar till nära och kära"-ställe direkt.
Det blev som så att jag beställde en liten cappuchino till mig själv istället. Tog min kopp och satte mig och blickade ut över...
...någon sorts hysteri utanför Kappahl?
Vafalls liksom? Vad gjorde alla där?
Inte vet jag. Jag satt och betraktade dem medan jag drack min kopp med extra starkt kaffe och skummig mjölk.
Tänkte kolla lite mer julklappar, men jag hamnade i ett provrum med en tröja jag glömde prova. Istället stod jag och sms:ade med min syster som åkte tåg. Hon åkte förbi hållplatsen Aspedalen, och nu var det några som hade lagt till G framför stationen så att det hade blivit Gaspedalen istället.
Det är humor, väldigt mycket humor...
Tiden gick. Några julklappar införskaffades, sedan gick jag vidare för att hälsa på Cecilia på hennes jobb.
Jag hade en liten present till henne.
Cecilia och jag brukar träffas på tisdagkvällarna på Henriksberg när jag spelar skivor på Late Night Club. Eftersom jag inte skulle komma imorgon så skulle vi därmed inte ses,
så jag tänkte... tja, hon kanske behövde något. I fall det skulle hända något skoj?
Cecilia, you're breaking my heart! You're shaking my confidence daily!
Jodå, Cecilia kom. Vi satt och pratade en stund med varandra och jag fick även prova på den här fantastiska chailatten hon gjorde. Wow!
Någon timme senare satt jag på ett golv någon helt annanstans i stan.
Ett återseende med den här mannen, Hammarin.
Vi lyssnade på Daniel Johntsson, åt raggmunkar, tog lite bilder igen och...
tja...packade upp sprayburkar?
Plötsligt blev det svart ute och klockan blev kväll.
När Hammarin och jag var trötta på varandra sa vi Fred och kärlek och vinkade av varandra.
Fin start på veckan, tycker jag.
Imorgon väntar dunderallvaret på Valand...
Puss och kram, fred och kärlek // Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar